Konstant förändring – tankar från Västra Getterön
Om man som jag bor i Varberg och har kommit upp i medelåldern, så känns det ofta som man bara vill skrika rakt ut: ”Stopp, jag hänger inte med, det ändrar sig för fort!” Det byggs, grävs och härjas överallt. Fler och fler öppna marker byggs igen och jag tror snart jag hört den sista […]
Att riva ner för att bygga upp
Många av er lämnar väl nån gång det magnetiska fågellivet på Getterön för att vandra på stigarna i Åkulla bokskogar. Det är åtminstone vad statistiken säger: någonstans mellan 25 och 30 tusen trampar omkring på stigarna varje år. Men när man går där fram så är det inte sällan som leden går rakt över ett […]
Nostalgi och framtidshopp
Mitt avslutande blogginlägg förblir måhända en aning drömmande. Då och då poppar tankarna upp om hur Getteröns naturreservat hade kunnat se ut om det inte blev som det blev. Om inte reningsverket hade slukat områdets rika sumpmarker i sydost, om inte hamnen hade tillåtits breda ut sig på vadarstränderna söder om Getterövägen och om inte […]
Vårkänning i höstmörkret
Nu börjar fågelskarorna obönhörligt tunnas ut och mörkret gör åter sitt intåg i fågelmarkerna. Av naturliga skäl upplevs denna årstid av många som tung och lite vemodig. Getterön har dock något att erbjuda i fågelväg under större delen av året och en del eftersläntrare bland vadarna brukar vara kutym. Nu dyker i gengäld de arter […]
Två sentida invandrare
I slutet av september-oktober kan man ta del av skäggmesens högflykt, ett fascinerande men ganska okänt skådespel för många naturmänniskor. Som på en given signal en och en halv timma efter soluppgången, lyfter de alla samtidigt från vassarna i en uppåtstigande luftakrobatik och kan då nå väldigt hög höjd, ibland så att man tappar dem […]
Det makalösa skådespelet
Egentligen kulminerade det redan i maj, sträcket av vitkindade gäss. Då uppehöll sig som mest cirka 18500 fåglar samtidigt på reservatet. I allt större mängder har de intagit Getterön under 2000-talet, framför allt under den senaste femårsperioden. Massuppträdandet förekommer numera också på hösten, i synnerhet under september månad. Visserligen är de då bara knappt hälften […]
Högtidsstunder med vadare
Bortsett från ett par häckande drillsnäppor i Delsjöområdet, såg jag min första riktiga vadare bland tipp- och schaktmassor vid det som senare skulle bli Skandiahamnen. Mellan all bråte av utfyllt rivningsmaterial, hade det bildats små dammar i det som återstod av de gamla våtmarkerna. Dessa lockade temporärt en hel del vadare, framför allt de större […]
Killingatången- oas i gränsland
Så var ännu en dag till ända i solstolen på Killingatången. Under många år har jag tillbringat varma sommardagar på detta sätt, varvat tubspaning med läsande och skrivande eller bara lyssnat in alla ljud från vadarna ute i viken. Denna oas i gränslandet mellan fågelreservatets strandängar och öppet hav, är sig förvånansvärt lik sedan det […]
Juni – undringarnas tid
Än sjunger fåglarna för oss. Medan rödstjärtens vemodiga sångstrofer snart ska klinga ut, kommer koltrastens vackra melodi att kunna höras länge än. Men Getterön präglas framför allt av de vasslevande sångarna, som rörsångare och sävsångare, liksom kärrsångare och näktergalar i områdets periferi. Sången övergår dock så sakteliga till varningsläten, som ett ljudligt försvar för ungarna […]
Sagofåglar- finns de?
Jag är nog benägen att svara ja på den frågan. För vilka andra fåglar än skärfläckan skulle bättre kunna göra skäl för namnet sagofågel? En osannolik varelse i svart och vitt. En fulländad skapelse, näst intill en uppenbarelse som för sig graciöst i lågvattnet, sökande i sidled med sin långa uppåtböjda näbb. Porslinsfågel läste jag […]