was successfully added to your cart.

Att riva ner för att bygga upp

Många av er lämnar väl nån gång det magnetiska fågellivet på Getterön för att vandra på stigarna i Åkulla bokskogar. Det är åtminstone vad statistiken säger: någonstans mellan 25 och 30 tusen trampar omkring på stigarna varje år. Men när man går där fram så är det inte sällan som leden går rakt över ett hygge. Inte så spännande kanske, även om det öppnar upp vyerna och det kanske rentav sitter en varfågel på en högstubbe. Men vet då att granskogen har huggits för ett gott syfte: här har rivits för att få en ljus och luftig lövskog!

Granskogen stod tät och mörk i Toppbjärs naturreservat.

Man passerar alldeles nyupptagna hyggen om man går Bexellstigen genom Toppbjärs naturreservat, eller Näsetstigen genom Näsnabben. Lägg då märke till att stigen är rensad från ris och att det inte någonstans finns djupa körspår från maskinerna. Vi ställer väldigt hårda krav på de som ska avverka åt oss och de matchar det genom att lägga ut bäddar av granris att köra på och genom att använda maskiner som går på band. Om det blir djupa körspår så kan de finnas kvar till nästa istid i värsta fall, och kan också göra att det läcker ut kvicksilver ur marken. De entreprenörer som avverkar åt oss har lärt sig hur vi vill ha det och gör ett grymt bra jobb. Det används oftast maskiner som både avverkar och kör ut virket, eftersom det är mest rationellt. Vi vill ju att det ska bli så mycket pengar över som möjligt när vi sålt virket, eftersom de går tillbaka till att sköta skogen framöver.

Prydligt uppradade granstammar i Näsnabbens naturreservat.

När avverkningen är klar tar nästa fas vid: att få upp ny lövskog. Bok går bra att plantera ute på hyggena, tvärtemot var man tidigare trott. Det kan ta några år innan plantorna har rotat sig ordentligt och kommit igång att växa, men när de väl gör det så kan de skjuta årsskott som är uppåt en meter långa. Bok är inte så poppis för älg och rådjur, så om man bara vill få upp bok så behövs det inga stängsel runt hyggena. Men om det är ek som ska planteras så är hägn tyvärr en nödvändighet. En annan fördel med att sätta upp hägn är att man då kan få upp andra trädslag som klövviltet annars tuggar i sig: sälg, rönn, asp och fågelbär till exempel. Om de här trädslagen kan få finnas med i den nya lövskogen så bidrar de till att insekter och fåglar får mer att äta. Många skalbaggar som lever som larver i döda träd är till exempel beroende av att äta pollen när de kommer ut ur träden som fullbildade baggar.

Även om man lyckas få igång en bra föryngring så är dröjer det ju deprimerande länge innan det blir gammal grov lövskog. Jag får inte uppleva det i min livstid i alla fall. Ibland har vi tur och kan komma in och ta bort granen innan det löv som finns har hunnit röjas bort eller skuggas ut av granen. Då kan det som bli kvar bli en gles björkskog, ofta med inslag av ek, rönn, och sälg. Såna skogar kan du hitta in Näsnabben och Älmebjär. Under björkarna har det planterats bok, som då får perfekta förhållanden att växa upp till stora träd.

Mörka skuggor och ljusa stammar i Toppbjär.

Jag tänkte avsluta med en haiku om bokskog på vintern, med en bild som kan få illustrera hur det är tänkt att bli om sisådär 100 år.

Kolsvarta skuggor

Silverstammar speglar ljus

Nu är skogen klar

 

/Mikael Stenström

Gästbloggare: Mikael Stenström

Author Gästbloggare: Mikael Stenström

More posts by Gästbloggare: Mikael Stenström